Vad kan vi egentligen påverka som tränare

Mycket av dagens barn- och ungdomsträning bedrivs på ett sätt som tilltalar vuxna.

Vi gör övningar som ser bra ut från åskådarplats (en del av dessa tilltalar givetvis spelarnas tycke också) och kan en tränare hitta en övning som uppfyller båda syftena så är vi i hamn och mår som en prins.

Men hjälper vi då egentligen spelarna?

Dom barn som blommar ut tidigt inom en idrott har en fallenhet för dom uppgifter som ska utföras.

Det innebär att dom också är mottagliga för tränarens instruktioner och blir givetvis bättre fortare än andra.

Det innebär också i dom allra flesta fall att dom själva tar reda på hur dom ska göra sakerna ännu bättre, oftast genom att titta på någon annan som kan det bäst i hela världen och när denna gör det i sin naturliga miljö eller bara genom att prova sig fram själv eftersom barnet redan är i besittning av dessa möjligheter (dvs grunderna för att kunna göra det är redan införskaffade)

Dessa barn blir bättre och bättre och skaffar sig ännu mera kunskap om det som ska utföras än sina kamrater.

Som vuxen, tänker vi då: Bra, om vi hjälper detta barn med ALLT så att den kan fortsätta så har vi en ny McDavid och vi ser framstegen komma hela tiden.

Som vuxen, tänker vi då: Detta är receptet på framgång! Om vi tar och ger ALLA barn ALLT som verkar vara det bästa dom kan få för att lyckas så kommer det att gå utmärkt och vi får en hel hög med McDavids. Och om vi kan få dom som betalar för kalaset att tycka att det ”ser bra ut” och är det då likt dom saker som dom själva har sett McDavid, Crosby och andra stjärnor gör med sina specialtränare på youtube så har vi gjort allt för våra barn, eller?

…eller har vi verkligen gjort det, eller tror vi bara det?

Är det inte så att vi bara har tidigarelagt utvecklingskurvan på det tidiga barnet och fått dom andra att känna att det här kan inte jag blomma men man har roligt och vill hänga med kompisarna så man försöker bara överleva istället.

Det barn som vi har tidigarelagt utvecklingen på känner senare att den inte kommer att kunna ha samma utvecklingskurva och ledsnar för att den helt plötsligt kommit på vad mycket av det övriga livet som den har missat.

Dom barn som vi har undervisat med hjälp av den snygga och toppanpassade planen har troligtvis lärt sig mindre än vad dom hade kunnat gjort i vilket fall som helst.

Så vi har skaffat oss en gemensam plan som är baserat på en mottagare som faktiskt har lärt sig det mesta helt på egen hand.

Kan det vara så att dom barn som utvecklas tidigt också faktiskt tidigt får ett ärligt förtroende för vad dom kan och därigenom växer inombords och kanske därigenom också vågar bryta barriärer så att dom blommar tidigare och har man då också en responsiv kropp genetiskt så händer det grejer.

Tänk Er en ålderskull med 6-8 åringar som bara får spela hockey tillsammans, givetvis under ledning och i väldigt stor variation, men nästan alltid bara spel, gärna med tävling och kamp men givetvis rimligt rättvist.

Redan från början så omgärdas detta spel av allmän fysisk träning (givetvis åldersanpassat) samt andra värdegrunder inom ishockey (omtänksamhet, respekt, omvårdnad, tävling).

Sen kan man ha en camp med jämna mellanrum där man försöker föda nyfikenhet i teori och praktik i mer detaljer angående spelet.

Dom barn som vill ha mer kommer ju söka sig till ytterligare camper på lov och så.

Ledare ska inte visa bara guida och facilitera, barnen ska själva upptäcka vad och hur man ska göra, tränarna måste givetvis ha kunskap att förmedla information och teknik oach allt.

Dagens tränare lär ut dagens tekniker, men morgondagens stjärnor använder inte gårdagens teknik. Vi måste givetvis kunna förstå och kunna lära ut saker,men det måste MEST komma inifrån dom själva.

En del människor förstår sig på ekonomi när dom är 5 år, men för många tänds inte lampans förens långt senare och det är ju inte det att dom inte har fått informationen utan dom har bara inte SJÄLVA knäckt koderna och ”själva kommit på det”.

Om vi tar ett exempel:

Barn 5 10 12 15 17 20 25 30

—- ————————————————

A 5 80 100 135 140 145 150 155

B 15 50 90 100 110 115 120 125

C 1 8 40 65 70 70 70 70

Kommer dom som blommar tidigt utvecklas? – Ja, absolut. Men mest troligt bara en tidigareläggning av utvecklingskurvan

Kommer dom som blommar senare utvecklas? – Både Ja och Nej. Ja, vissa axlar på och snabbar på sin utvecklingskurva. Nej många hamnar i en ”utvecklingsskräck” och tar på sig en annan redan underminerad roll.

Kommer dom som aldrig blommar utvecklas? – Troligtvis inte så mycket.

Vilka kommer att med glädje och goda minnen att ta med sina egna barn till ishockeyrinken?